Bland annat en hyllning till mitt föredetta jag.
21:58
Dagens avsnitt av Robinson är slut, och under en annan flik i explorer här på min lillebrors dator (varför använder pundhuvet inte firefox?) har jag Erik Billings blogg. Jag började titta på det där sketna programmet med den där intrigtörstande blondinen till wannabe-programledare (tvi!! ... jaja, det är regisserat, men wtf) av den enkla anledningen att min älskade gamla lärare Rafael Ortega är med, en av få som verkligen pushade mej genom högstadiet, vilket faktiskt resulterade i ett MVG i spanska. jaja, hurra för mej, och skit i det. *smirk*
Jag fastnade snabbt för Erik Billing - som så många andra gjorde, varför skulle jag vara någon särskild? - för hans raka sätt. Och för att jag upplever honom som utanför i utanförskapet. Eller är det bara för att hans hår nu genomgår samma färgskiftning som mitt gjorde så många gånger? Strunt samma. Jag är en tjugoårig föredetting,. Hurra för förfallet och hurra för att jag aldrig någonsin skulle anmäla mej till något så krävande och utlämnande som Robinson.
Hurra för Erik Billing som på något sätt får mej att våga hoppas på det odefinierbara.
Hurra för Rafael Ortega som vågade låta bli att dalta med en blond, gråtande femtonåring med uppskurna armar.
Hurra för min tuppkam som var mest uppmärksammad på hela Arvikafestivalen 2007 .. Hurra för att jag en gång orkade stå upp för något jag trodde på. För depressionen som gjorde mej rebellisk.
Tanken var att posta en kommentar i Billings blogg. Till vilken nytta? "Alla känner apan", men jag är inget särskilt. Anonym. En fis i cyberrymden. Gäst. Men jag har ett hjärta som är alldeles rött, och avtrycket är mitt även om det försvinner bland tusen andra. Slumpmässigt och svamligt.
Jag vet fortfarande inte vem jag är, men jag vet att jag börjar jobba halv åtta imorgon, att min underbara pojkvän är där borta i vårt gemensamma hem i Malmö, jag sitter hos mina föräldrar i skit-Arlöv och jag saknar honom något otroligt.
22:38
Det där inlägget till Billing har tagit mej 45 minuter att författa och jag är fortfarande inte nöjd. Som sagt - vad i helsefyr spelar det för roll??
Det här börjar bli hysteriskt. Jag är inte särskilt förtjust i hysteriker. God natt.
Dagens avsnitt av Robinson är slut, och under en annan flik i explorer här på min lillebrors dator (varför använder pundhuvet inte firefox?) har jag Erik Billings blogg. Jag började titta på det där sketna programmet med den där intrigtörstande blondinen till wannabe-programledare (tvi!! ... jaja, det är regisserat, men wtf) av den enkla anledningen att min älskade gamla lärare Rafael Ortega är med, en av få som verkligen pushade mej genom högstadiet, vilket faktiskt resulterade i ett MVG i spanska. jaja, hurra för mej, och skit i det. *smirk*
Jag fastnade snabbt för Erik Billing - som så många andra gjorde, varför skulle jag vara någon särskild? - för hans raka sätt. Och för att jag upplever honom som utanför i utanförskapet. Eller är det bara för att hans hår nu genomgår samma färgskiftning som mitt gjorde så många gånger? Strunt samma. Jag är en tjugoårig föredetting,. Hurra för förfallet och hurra för att jag aldrig någonsin skulle anmäla mej till något så krävande och utlämnande som Robinson.
Hurra för Erik Billing som på något sätt får mej att våga hoppas på det odefinierbara.
Hurra för Rafael Ortega som vågade låta bli att dalta med en blond, gråtande femtonåring med uppskurna armar.
Hurra för min tuppkam som var mest uppmärksammad på hela Arvikafestivalen 2007 .. Hurra för att jag en gång orkade stå upp för något jag trodde på. För depressionen som gjorde mej rebellisk.
Tanken var att posta en kommentar i Billings blogg. Till vilken nytta? "Alla känner apan", men jag är inget särskilt. Anonym. En fis i cyberrymden. Gäst. Men jag har ett hjärta som är alldeles rött, och avtrycket är mitt även om det försvinner bland tusen andra. Slumpmässigt och svamligt.
Jag vet fortfarande inte vem jag är, men jag vet att jag börjar jobba halv åtta imorgon, att min underbara pojkvän är där borta i vårt gemensamma hem i Malmö, jag sitter hos mina föräldrar i skit-Arlöv och jag saknar honom något otroligt.
22:38
Det där inlägget till Billing har tagit mej 45 minuter att författa och jag är fortfarande inte nöjd. Som sagt - vad i helsefyr spelar det för roll??
Det här börjar bli hysteriskt. Jag är inte särskilt förtjust i hysteriker. God natt.
Kommentarer
Postat av: Elle
Jag har planerat i flera år att skriva till Jonas Gardell på antingen hans websida eller qruiser (eller snigelpost), men jag har skrivit och raderat och ändrat så många gånger att jag vet nu inte om det någonsin kommer att bli av.
Man vill inte vara en i mängden, men jag hoppas att det inte hindrar dig från att posta kommentaren till slut.
<3
Trackback
