Parentesunge

I torsdags hade jag ridterapi för att låta frustrationen och förvirringen rinna av. Red ut ensam på Kitty med musik i mobilen. På gräs slingan galopperade vi till Billy Talent - Red Flag och det var så mäktigt så jag bara rös en massa hela tiden, riktiga ilningar längst ryggraden och i magen. Ascoolt! Jag sken som en sol när jag kom tillbaka och de mesta av olustkänslorna var borta - eller hade åtminstone gått och gömt sej.

Igår grillade jag, Alex, Malin och Martin tillsammans med våra bästisar Alkoläsk och Öl.
Någon stans under kvällens gång tuggade jag i mej en av köttbitarna som blivit över. Jag satt i köket och såg väl ganska manisk ut medan jag tuggade och tuggade och vägrade inse att köttet var segt. Alex skrattade och sa:
- Det är det jag gillar så mycket med dej Mia, du är så grym! Du bara skiter i vad folk tycker och kör ditt eget race.

Imorrn är det jobb igen och sen mångledighet på måndag. Niiiice nice!
Jag är så sinnessjukt trött.

18:42
Nu har jag suttit här i en kvart och försökt formulera mej, suddat ut, skrivit om ... Det finns inget bra sätt att beskriva känslan på, det är blockerat på något vis. 
Men det var skönt att få höra Din röst igen, även om det inte var sådär mega längesen, för jag saknar Dej verkligen.  
If I could, I'd only wanna make you smile
if you were to stay with me a while.
Du har bara den där klockrena förmågan att få mej att fullkomligt smälta.