Parentesunge

11:11 <    
Peder har bett mej börja rida Torino igen, så vi ska ut där nu,. Det lär bli en lång dag eftersom jag ska tillbaka och rida Baghira sen också. Det gör ingenting, det är bara bra om jag har något att göra så jag slipper bli övermannad av känslor jag inte kan hantera.

Jag mår bättre idag, för allting släppte när min brors flickvän ringde inatt och sa att hon blivit sparkad i huvet av en snubbe på en fest. Hon kom hit, berättade vad som hänt - en smått otäck historia som fick mej att ännu en gång bli förvånad över hur skabbigt vissa människor kan bete sej.
Paat (lillebror) och två av hans kompisar lanade och när Katty hade pratat med Paat en stund tog jag över och gav henne mat och vi satt och snackade i köket till typ halv tre, så jag är lite småtrött.

17:28
Torino gick jättebra, nu har jag inte ridit honom på ett par månader och det var roligt att märka att han inte är så mycket i handen längre. Slet i en timme ungefär, med skänkelvikningar och galopp på åttvolt - sen pallade min höft inte mer och det kändes riktigt mycket när jag skrittade Baghira sen (fast det gick bra, hon var snälliz). Najs att jag har tid hos kiropraktorn imorrn <3

Paat e inte hemma och jag undrar i mitt stilla sinne vart han kan hålla hus.

Jag väntar på kontakt.

20:02
Kvällsångesten har redan letat sej in  tillsammans med den där ensamma känslan. Det kryper av otålighet, jag vill ha svar, jag vill veta vad som är på gång i våra liv. Min rygg är dessutom så sjukt fuckad nu - inte en chans att jag får på mej ett par skor ens i närheten av smärtfritt.
Gnällig som få just nu, men jag orkar faktiskt inget annat.