Parentesunge

Blev inbjuden till Gnomeregan igår, och det blev ett himla klydd redan från början, då den ena snubben inte gick att summona och sen stack, och en annan dog och kom inte tillbaka. Vi hittade en ny, som var tvungen att sticka direkt, så vi fick köra instansen på tre pers. Det gick ju bra med mobsen när mitt pet tankade, men problemet var bara att ingen av oss visste vart vi skulle. När vi till slut hittat rätt väg trampade min kära katt Ariel på avstängningsknappen på mitt tangentbord (som fanns där fram tills den ögonblicket - nu är den givetvis borttagen) och såg med fasa hur datorn långsamt stängdes ner! Rosenrasande är rätta ordet för känslan i det ögonblicket. Lyckligtvis hade killarna väntat på mej när jag kom tillbaka och vi kunde köra färdigt .. nästan! för sen var båda tvungna att dra .. yikes... -_- Så nu har jag fortfarande tre quests kvar där och måste köra den en tredje gång med den här karaktären. Pinsamt....

Jag saknar Chamiro som fan idag. Tänkte på honom när jag red lektion förra veckan, och tyckte att det skulle vara roligt att ha fått fortsätta med honom och se hur långt han skulle kunna gå. Nyss tittade jag på bilderna från julshowen och blev alldeles gråtfärdig. Han var alltid så duktig och ambitiös, det lilla trollet. Vi var coolast på Lucky Luke-pjäsen.